Min blogglista

tisdag 23 juli 2019

Road trip på Österlen

Österlen är lika med sommar. Dess ljus, backar, forsar, äppelodlingar är unikt och jag tar mig en tvådagars rundtur i landskapet för att kunna täcka in så mycket om möjligt. 

Dag 1: Alunbruket, Hallamölla och Brösarps backar




Jag kan bara inte motstå frestelsen att besöka Skånes äldsta kaffestuga Alunbruket och smaka på deras goda kaffe och bakverk. En avkopplande paus på gammaldags vis. Huset byggdes på 1700-talet och kaffe har serverats här sedan 1930 då Hilda Nilsson startade kaffeservering i sitt hem.


 I området ser man resterna av alunbruket. 
Mer att läsa om detta på länken://brosarp.se/alunbruket/


 Med tanke på värmeböljan som svept in är det tungt att vandra men nu är jag iallafall framme vid Hallamölla vattenfall. Den består av fem forsar och en högsta är 23 meter hög, den högsta i Skåne.
 Efter en svettig vandring kör jag till Brösarps backar. Böljande kullar, betesmark för kor och inspelningsplats för bland annat Bröderna Lejonhjärtas Naningala och Arlas Bregottfabrik.



 Mera Brösarp...

Dag 2:  Stenshuvud, Prästens badkar, Nostalgimuseum

Stenshuvuds nationalpark. Vidunderlig utsikt från de tre huvudena.
Prästens Badkar i Vik blir en överraskning. Vilket intressant område. Formationen är en sandvulkan ca 500 miljoner år gammal.  Marken omkring är sprucken och små klippblock bildar ett mycket spännande landskap.
 Vattenfyllda och mossklädda gropar.


På vägen hemåt ser jag en skylt utmed vägen 19 utanför Tomelilla: Nostalgimuseum. Jag tänker: den måste jag besöka. Allt är från 1950-talet, bilar, dockskåp, husvagnar, brödrostar, radioapparater och mycket mycket mer. Vilken imponerande samling. Om man gillar 50-talet och vill minnas den tiden är detta ett paradis.
Serveringsbricka fastmonterad på bilen för drive in.


Telefonkiosk. 

Långt före mobiltelefonens genombrott.
Nu finns inga telefonkiosker kvar och de har hamnat på museum istället. 
Här är en docka föreställande en kvinna klädd i tidstypisk 50-talsklänning och det långa halsbandet som kännetecknar den här tidens mode. Men vem tänker hon ringa?
Visst minns jag de gamla radioapparaterna där man kunde ratta in både kortvåg, mellanvåg och långvåg. Efter en stunds knastrande fick man äntligen in Radio Luxemburg till exempel. Där spelades den bästa musiken långt innan den nådde Sverige.

Sedan blev det hemresa med stopp på Sjöbo Marknad. En sådan härlig road trip!

onsdag 17 juli 2019

Tivedens Nationalpark

Semestertider och tid och möjlighet att utforska andra landskap. Tivedens nationalpark som är en av 30 nationalparker i Sverige har länge legat på min önskelista. Så jag bokar rum på Granviks vandrarhem och kör de 40 milen upp. Två dagars vandring i stenrika skogar, eller rättar sagt klättring för kuperat är ordet! Imponerande och mäktigt! Det finns tre entréer i parken varifrån olika leder börjar: Huvudentrén, Vitsand eller Ösjönäs.

Dag 1: Trollkyrkorundan 4,6 km och Stenkällerundan 2,2 km

 Det här dramatiska landskapet har bildats under lång tid. Sprickdalarna tog form för tusen miljoner år sedan och inlandsisens som tog slut slut för 10000 år sedan, lämnade denna miljö åt eftervärlden.
 Jag  passerar och klättrar såklart upp i både den Lilla och en Stora Trollkyrkan. Här är jag uppe i den lilla och tittar ner. Bergen var förr sjömärken från Vättern.
 
 Trollkyrkesjön. Det finns massor med småsjöar i området.
 
 
 Detta är Stenkällan. Mäktigare i verkligheten än på bild och det gav mig en sådan där Wow-känsla. Här rinner en kallkälla under den jättelika grottan och klippblocket. Under hednatiden var denna plats en offerkälla. Leden fortsätter via grottan vidare i det kuperade landskapet. I just love this! 
  Metesjön

Dag 2: Junker Jägarerundan 2,8 km, Tärnekullerundan 1,3 km och Mellannäsrundan 1,9 km.

Vitsandsstranden och Stora Trehörningen. Här badas det och picknickborden är många och utspridda. Knotiga rötter och  bedårande utsikt över sjön.
Här passerar jag en stark tjej med Pippi Långstrumpskrafter. Eller stretchar hon bara?
 
 Vitsandsgrottorna. Här blir  det att klättra. Kul!
 

Här är då Junker Jägarens sten, det högsta och mest majestätiska klippblock i Tiveden. Det finns en sägen kring stenen om olycklig kärlek. En norsk jägare blev förälskad i en vacker jungfru. Kärleken var besvarad men jungfrun var redan bortlovad. Så kärleksparet rymde och slog läger här vid stenen. Historien slutade tragiskt då försök gjordes av hennes fars folk att föra tillbaka kvinnan men hon gjorde motstånd och hamnade i en kamp där kvinnan slutligen dog. Jägaren blev så förtvivlad i sin sorg att han aldrig mer återvände till Tiveden.

I Tivedstorp ligger ett vandrarhem, campingplats, stugor, hantverkssaffär och ett supermysig kafé. Jag har tröttnat på medhavd matsäck och  köper  gofika och sätter mig och njuter.
En sådan gullig liten stuga.
Lederna är mycket väl utmärkta och det är omöjligt att hamna fel.
En ås att kliva på. Och varför inte ta sig en tupplur här? Det gjorde jag, raklång på rygg med himlen som blickfång.
  
Sista leden blir från Ösjönäs och här är det lätt att gå och sten har blivit gräs. Detta blir det sista jag gör innan jag lämnar Tiveden för hemfärd. 
Jag förstår varför så många talar sig varma för Tivedens Nationalpark. Den är unik och ett måste för alla som älskar den orörda, vilda urskogen där inga leder är tillrättalagda utan man följer de spår inlandsisen en gång la grunden för.