Vandring runt vackra Dagstorpssjön

Naturen i Skåneland upphör aldrig att imponera. Dagens vandring blir två. Först vandrar jag den blå leden kallad Dagstorpsslingan runt sjön.
Det är en spännande led med stor variation.
Därefter Bjäretslingan för att se Ulfsbjärs rasbrant och vulkan. Lederna ingår i Frostavallens strövområden.

 Jag parkerar på norra sidan och påbörjar vandringen genom naturreservatet. Vackert!

Över lerig åker.

 

 Knappt halva leden avklarad är det dags för fika på denna vackra plats med utsikt över Dagstorpssjön. Några män försöker fiska en bit bort, frågar mig om jag vet något om fiskbeståndet. Jag har ingen aning.

 Leden fortsätter på vägen en bit till för att ta av in i dramatisk miljö med stora klippblock.

 Plötsligt skiftar naturen och övergår till björkskog.

 En del av leden går på själva grusvägen förbi enstaka hus och denna allé.

Tillbaka till parkeringen och jag går nertill badplatsen med denna annorlunda rastplats. Sedan kör jag söderut, parkera vid Sjöstugans P-plats och klämmer in Bjäretslingan också.

 Och här är då rasbranten och Ulfsbjärs vulkan. Vidare vandring i vulkanisk miljö med rasbranter och klippblock.

En mycket lyckad vandringsdag och nu har jag täckt in hela området. 12,6 km vandring med två fikapauser.

Jag upptäcker hur väl kläder, skor och termos matchar  i färgvalet för det gäller att vandra med stil! Haha!

Vandring i Snogeholm

För första gången besöker jag Snogeholm och dess vackra omgivningar. Planen var att gå runt sjön men hamnade istället  på de markerade gula och röda lederna. Totalt finns ca 10 olika leder, både korta och långa och Skåneleden passerar här också. Jag utgår från Fiskarestugan.

Snogeholms slott, byggd på 1860-talet

Naturen är skiftande med blandning av lövskog och barrskog.

Någon slags stensättning.

En bukett träd!

Karta över lederna och de röda och gula markeringar i norr blev dagens vandring.

Stockamöllan och Klippans unika kyrka

Jag kliver av på den helt nya busshållplatsen i Stockamöllan. Inne på Kanotcentralen får jag en karta utprintad och jag börjar gå på den enmilalånga Stenbrottsleden.

Stockamöllan

 Stockamöllan är känd för dess kvarnstenar som ligger/står uppställda lite överallt.

  Jag passerar många pittoreska stugor med halmtak.

 Hjälp! Ett vildsvin!! Vilken tur det är fejk , inte möta någon " in real life".

 Patriciervillor finns också i den lilla byn Vittseröd jag inte visste fanns förrän nu.

 Fortsatt vandring på grusig landsväg och in i ödslig barrskog.

 Ännu en kvarnsten prydligt uppställd i ödemarken.

 Framme i 
Bågerups gård som har funnits sedan medeltiden. Mer info finns i länken här: 

Bågerups gård

 Stenbockstenen är ett monument för att minnas General Magnus Stenbock och hur han på denna plats vadade med sin armé över Rönneå på väg till slaget vid Helsingborg 1710. Ett antal bord gjorda av kvarnstenar, spridda i närområdet utgör en trevlig plats för picknick. Några minuter senare är jag tillbaka i Stockamöllan och tar bussen till Klippan.

St Petri Kyrka, Klippan

 St Petri kyrka i Klippan, invigd 1966, är helt unik och omtals som ett mästerverk av arkitekten Sigurd Lewerentz. Det är symboliken i detaljerna som är intressanta.

 Ingången består i en liten oansenlig dörr som är svår att hitta. Jag undrar: Var går man in? Detta är också tanken: Porten till Guds Rike kan vara svår att hitta.

 Dopfunten är formad sm en klippa och det droppar vatten som föreställer när Mose med sin stav får vatten ur en klippa.  Själva dopfunten är en mussla från Indiska Oceanen. Det är andäktigt att sitta och lyssna till vattnet som droppar och som ska symbolisera  att Guds nåd är oändlig.

 Golvet lutar ner mot altaret för att underlätta för den tveksamma att nå fram.

Detta besök får avsluta dagens äventyr och jag tar tåget hem igen.

Det är en väldigt varm sommardag och för att kunna sova gott bäddar jag på balkongen och somnar under månskenet.

Kullabergs höjder och dalar

Egentligen är målet att klättra ner till Valdemarsgrottan men hittar inte vägen dit. Jag hittar däremot Kullabergs högsta punkt: Håkull med sina 187,5 möh. Jag genar upp så det är brant men väl där breder det skånska landskapet ut sig: I norr Skälderviken och i söder Höganäs och Helsingborg. Perfekt picknickplats men utan skugga blir den stekheta rekordvärmen olidlig.

 

  Det får bli ett besök på Nimis också när jag ändå är i trakterna. Vägen dit är brant, stenig och alldeles för lång.

 Ingången till detta märkliga fenomen.

 

 Nimis betyder "för mycket" på latin och det är verkligen mycket av drivved, plankor och grenar. Hur kommer man på att bygga detta kan man undra. Det får man fråga Lars Vilks som är konstnären bakåt detta skandalbygge.

Det vimlar av besökare,många danskar och det är faktiskt imponerande att konstruktionen håller ihop och inte rasar.

 

 Att undvika fyren vid ett Kullabergsbesök går väl inte. Här är den! Jag är fikasugen men allt är stängt för klockan har just slagit 18.00.

 

 Utsikt över Mölle.

 Redan höst?  Nej, det är torkan som gjort att lövträden gulnat.

 Himmelstorp. Då går tankarna direkt till barndomens absolut bästa ungdomsprogram på Tv: Kullamannen. 

 

 Kartan över Kullaberg. Vilket coolt ställe och massor kvar att upptäcka.