Ivön är både nutid och historia i ett och samma paket. För 60 miljoner år sedan var Ivön en holme i havet och här levde jätteödlorna. I området mellan Ivosjön och Opmannasjön fann man på 1930-talet skelettet på en kvinna som beräknades vara 8 700 år gammal. Hon finns nu på Historiska museet i Stockholm och är känd under namnet Barumskvinnan. Den 7 km långa och 3 km breda ön rymmer Ivo Klack, Ugnsmunnarna, Biskopskällan, Ivö kyrka, Ursulas källa och fantastisk natur. Helt enkelt dags att förära ön med ett besök så jag bokar campingstuga och åker dit. Cykel hyr jag på campingen.
Uppe på Ivö Klack som är den högsta punkten, 143 m ö h, ser jag ut över landskapet. Här finns vandringsleder och en del krävande uppförsbackar.
Ugnsmunnarna är strandgrottor och där det finns grottor, där finns jag. Dessa formationer har uppstått genom vattnets nötning och här finns rikligt med fossiler. Här har fossiler hittats från bland annat svanödlor. Närmare Jurassic Park än så här kommer man inte. Tyvärr är det lite knöligt att hitta till stället då det inte finns några skyltar ner mot området.
Helt ofattbart att bokarna orkar hålla sig upprätta när de inte har fast mark under sig, men den här typen av trädrötter ser jag mycket av på ön.
Biskopskällan är en rest av borgen Ivöhus där ärkebiskopen Andreas Sunesson bodde på 1200-talet. Denne man var även teolog, missionär, politiker och var med och stiftade Skånelagen. Troligen är det också han som byggt Ivö kyrka, helgad åt St Ursula. Andreas var mycket trogen sin danske kung Waldemar, som han själv krönt.
Jag har sällan sett så mycket sten som på Ivö, stenmurar och stenrösen överallt. Här cyklar jag förbi och häpnas över detta enorma område med staplade stenar. Det ser ut som en gigantisk stenpark.
Utsikt över Ivösjön och i bakgrunden ses Vångaberget.
Så är det dags att ta färjan in mot Barum och resan över tar endast sju minuter. Väl tillbaka missar jag bussen och det är sju timmar till nästa buss. Enda sättet att ta sig vidare in till Kristianstad är att lifta. Så jag liftar och en trevlig dansk pensionär stannar, kör till Kristianstad där jag intar härlig frukostbuffé på Duvanders. En riktigt spännande utflykt.
Sagor och sägner om Ivö:
En gammal sägen berättar att det funnits ett slott, Brattingsborg, som sjunkit på Ivösjöns botten på grund av kung Atles och hans anhängares gudlösa liv. Alla deras guldpengar skulle då förvandlats till sten.
Ön sägs ha fått namnet av sagokungen Ivar Vidfamne. Från honom härstammar Atte Ivarsson. Han ska ha varit en mycket rik man med stor makt. Atte och hans fru hade två barn, en flicka och en pojke. Då ingen dög för att få gifta sig med dem, fick de gifta sig med varandra men på bröllopsnatten rasade hela Brattingsborg ner i sjön. Atte överlevde med nöd och näppe och såg sin borg sjunka mot botten.
Sagor är alltid spännande, även för vuxna och naturen lockar fram de mest vansinniga fantasier.
Sagor är alltid spännande, även för vuxna och naturen lockar fram de mest vansinniga fantasier.
Läs mer här om öns sagor och sägner:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar