Bondemilen i västgötska Påarp och småländska Tuskeboleden

 I den lilla byn Påarp i Västergötland (inte den i Skåne) går en slinga kallad Bondemilen. En bit därifrån i över den småländska gränsen går en annan slinga kallad  Tuskeboleden. Båda lederna påminner om den gamla bondekulturen med skog, torp och beteshagar.

Här är utsikten från stugan som jag och min syster bor i. En av många sjöar i detta sjötäta område.

Röda stugor tågar vi förbi, även när vi är i Västergötland. Gränsen till Småland är ju bara någon mil.

Om detta är något slags jakttorn förtäljer inte historien men det ser det väl ut som?

Strandtallar gillar att visa fötterna eller rötterna, precis som alla oss andra.

Ännu en sjö med en ziplinelina hängandes från berget. Här samlas äventyrslystna.

Äkta kulturbygd. Sädesfält och krokig grusväg.

Och här hänger skylten, om än blekt. Alltid 6 juni kl 11.00 står det. Gäller det fortfarande?

 

Allt är inte guld som glittrar. 

 

Utanför en gammal kvarn finns det kvar rester av stockar som fungerat som sittplatser likt en amfibieteater. 

Solnedgång vid stugan. Så rogivande.Cajsas stuga. Här bodde Cajsa som födde fyra barn med fyra olika män. För att kunna försörja sig som ensamstående mor gick hon ibland hela vägen på 8mil till Jönköpings tändsticksfabrik.En ganska välbevarad pottaskeugn.Pottaska tillverkades av aska från lövträd som förädlades i ugnen. Denna pottaska användes till att tillverka glas och tvål.

En mycket vacker rastplats utmed vägen.

 

 

Två härliga dagar i både de västgötska och småländska skogarna. Här poserar jag i min galabeya.