Vandring runt Tjörnarpssjön

Tjörnarp fick en egen station i december 2014 så det måste utnyttjas. Väl framme tänker jag köpa något fikabröd att ta med på vandringen runt Tjörnarpssjön  men det finns ingenstans att handla för det finns inget centrum. Som tur är har jag tre chokladpraliner i ryggsäcken så det får räcka som picknickmat.

 Första picknickstoppet intill förfallen brygga med ekor och kanoter omkring. Förr var sjön full med flodkräftor men de dog ut på grund av kräftpesten. Flodkräftan har funnits i Skandinavien i ca 10 000år men 95% av beståndet har slagits ut.

 Andra stoppet efter att ha mött och hälsat på två Amstaffhundar. Sjön är en populär badplats och en mängd sommarställen hittar jag längs vägen.

 Tjörnarps kyrka invigdes 1864. Arkitekten är J F Åbom som även har Kungliga Dramaten och Berns Salonger i Stockholm på sin meritlista. Kyrkan är klädd i guldockra putsad gråsten.

Körsbärsträd?

Tillbaka till byn och inga skyltar mot stationen och jag letar efter någon att fråga. Det är helt dött!Ingen som sitter ute och fikar eller grejar i trädgården. Till sist ser jag ett par män med spadar jag kan fråga och de pekar åt stationshållet ..och jag avnjuter den sista pralinen innan hemfärd mot Malmö.

Strax utanför byn finns Tjörnarps Ringugn som man kan läsa om här:

 cleosblogg-cleo.blogspot.com/2013/07/cykla-hassleholm-hoor.html
 

Vandring runt sjön: ca 6 km.

Stockamöllan

Stockamöllan är känd för sin jazzfestival och fantastiska Gunhild Carling så jag svänger in här för att se vad som finns och hittar skylt mot Stenbockstenen. Denna sten restes för att markera att Magnus Stenbocks armé hade vadad över Rönnån på väg till slaget i Helsingborg 1710.

Runt om stenen finns mysiga fikaplatser där kvarnstenar  utgör borden.

Stockamöllan har varit känt ända sedan 1600-talet och en rad verksamheter har varit förlagda här: kvarn, sågverk tillverkning av bl.a. hyvelbänkar, skottkärror och möbelsnickeri. För den som vill paddla kanot (och det vill jag) är detta platsen att utgå från.



En söt solande katt avslutar dagens äventyr.



Natur och kultur i Örkelljunga

Pinnåreservatet
Mitt i det lilla samhället Örkellljunga ligger Pinnåreservatet. Här rinner Pinnån i all dess prakt omgiven av lövträd och ovanliga växter.

 Fram till 1950-talet badade folk i ån. Då det var otänkbart att kvinnor och män badade gemensamt var en vik tillägnad "pågarna" att bada och en bit därifrån badade "tösorna".

Ingeborrarps friluftsmuseum

Under en biltur dyker det upp skyltar in mot sevärdheter jag inte ens hört talas om som denna gamla gårdsmiljö från 1700 -1800-talet, Här står stugor från förr, stall och museum.

Interiör från en av stugorna från en tid då  människor inte hade en aning om vad Internet, mobiltelefoner, Facebook var eller kunde ens föreställa sig att någon skulle komma hit 200 år senare i en Nissan Micra. Namnet Ingeborrsarp betyder Ingeborgs torp och det var vanligt att kvinnonamn gav upphov till ortsnamn. Ända fram till 1954 levde människor på gården.

Rya Kyrkoruin

En liten bit från Ingeborrsarp ligger en kyrkoruin vars grund är rätt välbevarad. Kyrkan byggdes på 1200-talet men började förfalla efter en auktion på kyrkan 1876. Stora insatser har gjorts för att rädda det som var kvar. Kyrkan används idag till sommargudstjänster, dop, bröllop och som vägkyrka.

 

På grund av en brand i Helsingborg var det enligt bilradion timslånga bilköer utanför Helsingborg så jag tog en annan väg hem vilket gav mig betydligt roligare saker att minnas än att sitta frustrerad i bilkö.

Borrås Skåra - ett halländskt naturfenomen

Jag har besökt något riktigt häftigt. Borrås Skåra, som ligger ett par mil norr om Varberg i

 i närheten av Åkrabergs naturreservat i Väröbacka.  Skåran är omkring 100 meter lång, 10 meter djup och på det smalaste stället endast en meter bred.

 Inlandsisen har troligen format denna spricka som blivit större genom erosion. Egentligen skulle  Ronja Rövardotter spelas in här och föreställa Helvetesgapet men det var för trångt för hästarna att ta sig igenom så de valde Fjällbacka istället.

Dramatisk natur som lockar fram fantasierna.



 Vid ena ändan är en stor sten är fastkilad mellan klippblocken och här får man krypa under eller klättra upp på den om man så vill.
Den lär hålla ett tag till!

 

Trots tidig morgon är det redan fullt med folk som promenerar genom skåran, lika förundrande som jag över hur naturen kan skapa formationer av detta slag.

Vägbeskrivning. Från E6, sväng in Bua/Vedddinge och följ skyltarna.