Dag 2: Det är bara några kilometer från Yxnanäs till Eringsboda och jag fortsätter följa Utvandrarnas väg och passar på att köra förbi Stockholm, vår kära huvudstad, eller..?
Solen skiner, bilen går bra och jag känner mig helt lyrisk när jag far fram genom ett otroligt vackert och spännande landskap. De steniga slätterna talar sitt tydliga språk om en tid då det slets med stenbrytning för att omvandla jorden till åkermark. Jag kör samma väg som Utvandrarna körde med sin häst och vagn mot Karlshamn. Jag riktigt känner hur det vibrerar i luften. Förväntningarna av det utlovade landet Amerika. Utmed vägen svänger jag in till en odling av ormtallar och en älg - och hjortpark. Jag ser ett femtiotal hjortar i ett hägn, stannar bilen för att gå ut och fotografera men vad händer? Alla hjortar har hunnit springa iväg och på ett ögonblick finns inte en hjort i sikte.
Blomstergården i Eringsboda.
 |
| Hans och Greta |
I turistbroschyrerna kan man läsa att detta är en av Europas vackraste trädgårdar. Detta är sannerligen ingen överdrift. Parken är ett levande bevis på vad hårt arbete och envishet kan göra med en stenig och ogästvänlig mark.
Lite bakgrundsfakta och historia:
Allt började när den småländske jordbrukaren Verner Svensson bosatte sig här 1929. Han hade en stor passion: Stenar. Han plockade upp annorlunda stenar överallt och anlade stenpartier med växter. Hans fantasi och kreativitet var gränslös och han såg naturens skapande skönhet som få kan. En träbit kunde bli ett konstverk, en gren, en sten, ja allt. I obruten mark skapade han ett mästerverk genom hårt idogt arbete. Han slet i sitt anletes svett från morgon till kväll och resultatet lät inte vänta på sig.Människorna i trakten kom ofta förbi för att beundra Verners verk och ju större trädgården blev desto mer långväga kom gästerna. Verner tröttnade på allt spring och satte upp skyltar: Privat! Det hjälpte inte så han höjde tonen: Försvinn härifrån! Inte heller det bet, så slutligen kom han på i samråd med grannarna att låta folk betala. Under de kommande tio åren 25-dubblades antalet besökare.
 |
| Törnrosas slott |
Tyvärr hade Verner problem med kinkiga myndigheter och till sist blev turerna med dem för mycket. Verner bestämde sig för att ge upp. Han sparkade omkull trädgårdsfigurer, rev upp rabatter och bestämde att Blomstergården skulle ges tillbaka till naturen. Resten är historia, parken är räddad och lever kvar som ett bevis på människors vilja att överleva trots motstånd från överheter, orättvisor och den egna tröttheten.
 | |||||||||||||||
| Rödluvan och vargen |
Parkens miniatyrhus, rabatter, fontäner och sagofigurer imponerar. I museet Tusen och en natt fortsätter aha-upplevelserna med miniatyrlandskap, troll i mörka skogar, skattkistor och av naturen gjorda konstverk.
Nu ska jag låta som en reklamjingel:
Blomstergården - helt klart värd ditt besök. Du kommer inte bli besviken, snarare hänförd.
Eriksberg - Nordens största safaripark
Inte kunde jag ana när jag vaknade i morse att jag skulle åka på safari men när Eriksbergs naturpark uppenbarar sig utmed E 22 är det bara att svänga in och kolla vad det är för något. Parken är ett naturreservat på nio kvadratkilometer där vilda djur lever. Här kan man med viss tur se vilda kron- och dovvilt, vildsvin, visenter och mufflonfår. Man kör in med egen bil och får en CD-skiva till låns som informerar om området.
 | |
| En visent eller är det Ferdinand under sin korkek? |
 | ||||||||
| Vildsvin håller möte |
Wanås utställningar blir sista stoppet före ankomsten till Helsingborg. På bilden Wanö Slott som spelade stor roll under svensk-danska krigen på 1600-talet. Jag nöjer mig med detta för jag är trött och har kört bil hela dagen så följande information är googlat efteråt. Det finns en skulpturpark som lär vara intressant och innovativ och i området står även en 500-årig ek kallad Snapphane-eken där rådslag hölls och där de också hängde upprorsmakare.
Nästa gång jag har vägarna förbi ska jag kolla detta. Inte nu. Vill hemåt! Klockan är sju när jag kör in med min hyrbil till Helsingborg och jag parkerar den utanför ett stängt Rent a Wreck. Det är lite vemodigt att ta farväl av den bil som snällt brummat på genom Halland, Västergötland,Småland, Blekinge och Skåne under knappt en veckas tid och som man skapat en relation med. De två sista dagarna var rent turistaktiga. Nycklarna lämnar jag på Preem och sedan tar jag Pågatåget hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar